Äkta kastanj
Castanea sativa / C. crenata
Frösådder från både skogskastanj samt storfruktig kastanj
zon 1-3
Ca 30 cm planta
Skogskastanj: 125 kr. Från moderträd i norra Skåne med stora nötter: 225 kr
Nötter överlag är ofta fettrika, men den äkta kastanjens nötter är stärkelserika. De är ytterst goda och dessutom näringsrika. För mig påminner smaken om torr sötpotatis. Oftast äts de ugnsrostade men kan även malas till mjöl eller mixas till puréer.
I år har jag gott om skogskastanj. De bildar små nötter, ungefär i storleken av ekollon, men med mycket god smak. De blir större än ympade namnsorter, mer som stora ekar. De kan bli många hundra år gamla, så även om nötterna är små så finns det stora värden i att plantera dessa träd, för djurlivet och framtida generationer. De hjälper dessutom till att pollinera andra kastanjträd (namnsorter har ofta lite dålig pollenproduktion) och främjar på så sätt höga skördar.
Utöver dessa har jag även frösådder av storfruktig kastanj, av moderträd som står i Norra Skåne. Tänk på att frösådder är sina egna genetiska individer och egenskaper kan skilja sig från moderträdet.
Frösådda träd är lite härdigare än ympade namnsorter, men de behöver ändå växa på en skyddad, vindstilla och varm plats. Skydda gärna plantorna under deras första vintrar.
Det kan bli ett stort träd, men svarar väl på beskäring och kan på sätt hållas litet om man har en mindre trädgård. Trädet ska ej förväxlas med hästkastanj som är ett vanligt träd i Sverige med giftiga, oätliga nötter.
Plantering:
Jorden som kastanjen planteras i är avgörande för dess hälsa. Trädet föredrar en väldränerad, svagt sur jord och kan ta stor skada av att stå för blött under vintern. Blanda gärna ner kompost eller brunnen stallgödsel i det ytliga jordlagret vid plantering.
Täck runt plantan med kartong, dagstidningar (ej laminerade) som överlappar varandra väl för att inte ogräs ska växa igenom. Sedan placeras ett lager (10-20 cm) organiskt material, som gräsklipp, halm, löv eller träflis ovanpå. Minst en kvadratmeter ska täckas, men gärna mer så konkurrens från omgivande gräs minskar och för att behålla markfukt. Nyplanterade träd gillar riklig bevattning under de första säsongerna, gärna en hink per träd ett par gånger i veckan om jorden är väldränerad.
Om det finns risk för att vilda djur gnager på barken bör trädet omringas med ett minst 1,2 m högt hönsnät, som tillsammans med 3-4 stabila bambustörar ankras fast i marken. Om du (precis som jag) sätter trädet på vildvuxen gräsmark med hög sorkpopulation finns det en risk för att trädrötterna angrips. Då behöver träden sättas i nedgrävda nätburar. Dessa håller träden skyddade fram tills att de etablerat sig tillräckligt för att kunna stå emot sorkangrepp. Jag bygger mina nätburar av galvaniserat putsnät med en maskbredd på max 20 mm.